Stad och Land

Hemma

När jag sätter
min nakna fot
på den breda tröskelbrädan
– då känner jag
dess lena yta
– jag går smeksamt vidare
ut på ekparketten
med breda stavar
tätt bredvid varann
– hör med välbehag
knarret från trossbottnen
som sakta ger vika
för min fot.
 
Så rör vi oss ömsint
– mitt golv och jag
nära varann
i sensuellt tidlöst samförstånd.
 
860513

Lyssna på dikten uppläst av Birgit Lundborg