Vi människor

Mamma

Jag hör dig röra dig i huset
försynt och varsamt för att inte störa.
Du pysslar och du vårdar
och ägnar mig all omsorg.
 
Huset är annars så tyst,
tyst på barnens stoj och bråk.
Det känns som att få återvända till barndomen en stund;
att bara du och jag är här – just nu.
 
Tänk ett sådant privilegium
att ännu ha en förälder i livet
att få vara barn i någons ögon…