Fiskafänge

I Tidens nät
sprattlar vi
hjälplöst
en kort sekund.

Från djupet
förs vi upp
når medvetandets yta
tror oss viktiga – eviga.

Sakta sjunker nätet.
Vår bräckliga värld
faller samman.
Allt förs bort igen.

Till nästa gång –
– till nästa gång –

Så härskar Tiden.
Obevekligt.
Ingen kamp
kan ändra dess förlopp.

Kvar finns:
ett igenvuxet fördrömt
bortglömt djup
av Tidlöshet.